heaven

Det finns en flicka som jag har känt i princip hela mitt liv. En flicka som format mig till den jag är idag, en flicka som visat mig vad riktig vänskap är. Äkta vänskap. Den sorten som gör livet värt att leva.
Livet är hårt, allt och alla förändras. Vi gled isär. Sånt är livet, visst?
Vi träffas fortfarande, men inte alls som vi gjorde då för så många år sedan.
Ibland slås jag av hur otroligt mycket jag saknar det. Jag saknar de vi var, och det vi hade.
Det var fint, riktigt fint.

Jag har kommit på att jag under åren förlorat många fina vänner. Glidit ifrån och bytt ut.
Vänner som betytt mycket.
Men samtidigt är jag väldigt lycklig och glad för de jag har kvar och de nya jag mött.
För de är vänskapen som betyder, oavsett om det var då eller nu.